Föreningen Gutnisk Idrott

FÖRENINGEN GUTNISK IDROTT
från 23 april 1984
Föreningen GOTLÄNDSK IDROTT

bildades 20 oktober 1912

-gutnisk idrott

Det första protokollet med Föreningen Gotländsk Idrott
Protokoll hållet vid konstituerande sammanträde med
Föreningen Gotländsk Idrott i Wisby den 20 oktober 1912.dahlback

1. Mötet öppnades av Wisby Bollklubbs ordförande, Statskassör A. Dahlbäck, som hälsade de närvarande välkomna.
2. Till att leda dagens förhandlingar utsågs direktör Nils Broander, och till sekreterare för dagen, Bankkassör H. Klint.
3. Föredrog Löjtnant Emil Nyberg en historik över de gamla fädernsärfda gotlandslekarna däri han påvisade, hurusom intresset
för nämnda idrotter mer och mer minskats och hvilka de bidragande orsakerna härtill varit. Föredraget mottogs med lifligt bifall.
4. Sedan ordet nu förklarats fritt, meddelade Statskassör Dahlbäck, att det varit inbjudarnas mening att en förening skulle bildas, hvilken skulle hava till ändamål att tillvarataga och söka i största möjliga mån höja intresset för den gotländska idrotten, och hemställde talaren, att mötet ville uttala sig för en sådan förening. Sedan några talare replikerat hvarandra angående orsakerna till det minskande intresset för den gotländska idrotten, fann Red. Larsson denna diskussion att gå på sidan om saken och hemställde till mötet, huruvida det vore mötets mening att en sådan förening skulle bildas, och beslöt mötet, att så skulle ske. På förslag af Kapten Hej. Sillén beslöts tillsätta en kommitté af 7 personer för att utarbeta förslag till stadgar för föreningen. I denna kommitté invaldes Direktör Broander, Statskassör Dahlbäck, Bankkamrer Ihre, Löjtnant Nyberg, Folkskollärare Dahlgren, Lantbrukare Hansson och undertecknad.
5. Framställde Fru C. Benedicks-Bruce en förfrågan, huruvida det vore tillåtet för kvinnor att ingå i föreningen, hvartill mötet förklarade intet hinder möta.
6. På förslag af Statskassör Dahlbäck beslöts att föreningens namn skulle blifa ”Föreningen Gotländsk Idrott”, hvarpå ordf. förklarade mötet afslutadt
Wisby som ofvan In fidem
H.KlintUppläst och justerat vid sammanträde den 1 december 1912.
Nils Broander.

Historik. Lite av varje om och runt Stångaspelen…draga hank20151203_0000

FGI, Föreningen Gotländsk Idrott, bildades i oktober 1912 med syfte att värna de traditionsrika gutniska idrotterna. Redan 1913 anordnades den första i raden av stora tävlingar i de gutniska idrotterna, i FGI:s regi.
I föreningens första styrelse återfanns Reinhold Dahlgren, ung förskollärare, med stora ”pärkkarls”-meriter, som kom att betyda mycket för den gutniska idrotten i allmänhet och Stångaspelen i synnerhet. I egenskap av ordförande i Stånga IF, styrelseledamot i FGI och inflyttad ”stanggboe” (Stångabo), bidrog han starkt till att FGI:s och Stånga IF:s (bildad den 8 maj 1921) pärk- respektive varpatävling samordnades till att bli de första Spelen den 27 juli 1924. En annan bidragande faktor var att Gotlands idrottsförbund (Gl) samma år beslutat att slopa de gotländska idrottslekarna på sitt program, vilket medförde att FGI ensamt fick axla ansvaret för dessa.

Platsen för tävlingarna var Akarskogen (eller Gumbalde äng), alldeles intill Stånga kyrka, samma plats där Gl tidigare förlagt sina tävlingar. Ända fram till och med 1948 tävlades det årligen på denna ”åker”, med undantag för 1928 då tävlingen förlades till Visby på grund av en större utställning där och 1940, då Spelen ersattes av ”minispel” (om mästarpokalerna) vid Snäckgärdsbaden, på grund av kriget. 1949 togs marken åter i bruk av gården den tillhörde, vilket medförde att Spelen fick flyttas till Roma.
För att kunna återbörda Stångaspelen till Stånga och samtidigt lösa markfrågan en gång för alla, bildades Föreningen Stangmalmen. Föreningens uppgift var att iordningställa och förvalta den allmänning och tidigare exercisplats i centrala Stånga som dåvarande Stånga kommun upplät. Efter stora insatser av ideella krafter kunde år 1956 Stångaspelen åter genomföras i Stånga, på provisoriska planer på Stangmalmen – efter sex år i Roma och ett inställt Spel 1955 som ersattes av uppvisningstävlingar vid Gotlands jubileumsutställning i Visby. 1957 invigdes Stangmalmen officiellt under pompa och ståt. Alltsedan 1956 har det tävlats på Stangmalmen.

Sedan starten 1924 och fram till och med 1963, tog Stångaspelens huvudtävlingar en dag i anspråk, med få undantag förlagda till juli månad. Förtävlingar i pärk hölls som regel någon vecka innan. År 1964 slogs dessa båda tävlingar samman till två sammanhängande dagar, lördag och söndag. (Begreppet ”ANDRA HELGEN I JULI” myntades några år senare och har sedan dess varit riktmärket för när Stångaspels-dagarna infaller). Efter drygt tio år med relativt svagt deltagande i varpa inleddes samma år början på den uppgång till drygt 40-talets tidigare rekord och har sedan dess legat på en konstant hög nivå. I början på 70-talet inleddes sedan den pärk-”boom” som vi förhoppningsvis ännu inte sett slutet på ocn 1978 ansåg man sig tvungna att även ta fredagen anspråk. Antalet deltagande pärklag hade då under dessa åtta år mer än fördubblats efter att sedan starten i stort sett legat på samma nivå. Vid Stångaspelen 2008 hade 1970-års siffror drygt 6-faldigats och nytt rekorddeltagande kunde konstateras.

Idag krävs fyra hela dagar (sedan 1991) för att genomföra tävlingarna. Ca 2 300 deltagare tävlar numera årligen i Stångaspelen, och allt det praktiska sköts av ca 300 funktionärer. Allt arbete sker ideellt!!

Även i en så här kort historieskrivning måste Reinholds son Anders Dahlgren 1924-1997(AD), nämnas särskilt. Även om det alltid är svårt att lyfta fram enskilda personer i en sådan här stor organisation med väldigt många involverade, förknippas Stångaspelen på senare tid ofta med Anders Dahlgren – en entusiast av stora mått och av media given epitet ”Stångaspelsgeneralen” under sin verksamma tid.
Med sitt stora intresse för de gutniska idrotterna och då särskilt pärk, arvet från fadern, men också med insikten om hur viktig Stångaspelen är som kulturbärare och ansikte utåt för den gutniska idrotten, verkade AD i ledningen sedan början av femtio-talet till och med 1994. En stor del av arbetet med att marknadsföra Stångaspelen såväl inom som utom landet kan tillskrivas AD. Vidare har hans intresse för de gutniska lekarnas historiska rötter mynnat ut i utbyten med skottar under främst 70-talet och franska ”pärksläktingar” 1990 och 1991. Dessutom representerades Gotland vid världskongressen för handspelade bollarter i Valencia, Spanien 1994. AD fick Gotlands kommuns kulturpris 1992 för bl.a sina gärningar för den gutniska idrottens bästa.
Ordförande i Stånga IF (1962-1976) och i FGI (1973-1994).
AD valde att sluta sitt aktiva arbete i organisationen 1994, och fungerade därefter som rådgivare och ambassadör i Kulturföreningen Stångaspelen fram till sin bortgång den 30 december 1997.

Organisation
Under 1990-talet har det funderats kring olika lösningar på hur Stångaspelen skall organiseras inför framtiden, dels för att på bästa sätt kunna svara mot det stora intresset för deltagande, dels för att på ett effektivt sätt ta tillvara alla dessa ideella insatser som görs av alla medarbetare.

I december 1995 bildades den fristående Kulturföreningen Gutnisk Idrott och Föreningen Stangmalmen. Som ”neutral” ordförande valdes Thomas Fogelberg. 2003 frikopplades föreningen helt från dessa ”moderföreningar”. Efter moget övervägande upplöstes föreningen vid årsskiftet 2004/2005. Ansvaret för Stångaspelen har numera FGI. Man kan säga att cirkeln är sluten. Skälet till denna förändring var helt organisatorisk, ett sätt att förvalta personella resurser på ett effektivare sätt. Nog så viktigt med tanke på svårigheten att rekrytera nya medarbetare

Under senare delen av 1970-talet och i början av 1980-talet anordnade Centerns Ungdomsförbund årligen flera tävlingar i Gutnisk idrott. Avdelningarna inom förbundet utmanade varandra i Gutavåg. Lorume var förstås med. Det gick bra för sorkarna och töisarna och dragkampsmomentet var den utmaning som Lokrume oftats vann. Man blev ännu mer intresserad av sporten och tekniken, när Lokrumes Tore Olofsson, hade varit på SM och tävlat i slägga.

Det tränades hårt för att delta vid SM i september 1990, som arrangerades av Lokrume IF på A7-området i Visby.
Sedan satsades det fullt ut….
Bronslaget 1990 i SM tävling i Visby: Ylva Rosenqvist, Malin Wiginder, Elisabeth Lindström, Katarina Tomsson, Camilla Vallkvist, Kristina Dahlgren, Ann-Sofie Bjersander, Lina Buskas, Rosalie Heveús, Eva Nypelius.

Gutniska kusiner (Wikipeda)
Idrotter i Europa besläktade med de gutniska idrotterna? Runt om i Europa finns olika idrotter som är ”släkt med” eller påminner om de idrotter som vi på Gotland kallar de Gutniska idrotterna. Nedan beskrivs några av dem.

Baskisk pelota (Spanien)
Utmärkande för Baskisk pelota (pelota vasca) där spanskans vasca betyder ’baskisk”) är att den 125 gram tunga bollen spelas omväxlande av två lag mot en frontvägg. Baskisk pelota är mot en frontvägg. Baskisk pelota är ett samlingsnamn på en mängd olika varianter som alla har det gemensamt att man liksom i squash slår en boll mot en rontvägg och försöker få motståndaren att misslyckas med att göra detsamma.
Det finns 14 olika officiella discipliner av sporten, men de klart dominerande sett till popularitet och antal utövare är pelota mano och jai alai.
I pelota mano används enbart händerna för att slå bollen mot frontväggen, medan man i de andra disciplinerna använder sig av olika typer av redskap för att slå till bollen.
Generellt sett liknar alla varianter av baskisk pelota squash, men spelas på en större bana. Förutom frontväggen mot vilken bollen spelas, är spelplanen också försedd med en längsgående vägg på vänster sida, medan den högra begränsningen av spelytan markeras med en linje i golvet.Spelplanens mått är mellan 30-54 meter på längden och 15 meter på bredden.

Skotsk stångstörtning (Skottland)
I Skottland väger stången cirka 42 kg och är 5,94 m lång (lärkträd).
Störtarna får hjälp att få upp den men får själv stöta den och istället för att få den så långt som möjligt, går det ut på att få den att falla så rakt framåt som möjligt (kl 12).
Sporten utövas bland annat i Highland Games.

Tamburello (Itaiien)
Tamburello finns I olika varianter men den gren som mest liknar pärk heter Tamburello Open och benämns som den klassiska varianten.
Varje lag består av 5 deltagare och spelas på en 80 meter lång och 20 meter bred plan.
Man spelar med runda tambourines, men servar med ovala. Bollen är av gummi och väger 88 gram.
Först till 13 games vinner matchen och man räknar liknande som i tennis 15+15+10+10.
De andra varianterna är Tamburello indoors och Tamurello tennis.
Gutniska idrotter i internationellt utbyte
Ur FGI:s jubileumsskrift 100 år (källa. Ivan Jacobsson, Stångaspelsboken)

          

Tidningsartiklar         

          Förening Gotländsk Idrott 1912-1937 (Jubileumsbok)PDF

 

Viktiga årtal i  FGI:s verksamhet och i den gotländska idrotten….

1891
Internationella Gymnastikfesten i Stockholm.
1912
Uppvisningsspel i pärk vid Olympiska spelen Stockholm, stångstörtning var det uppvisning av gutar och skottar i respektive ” störtning”.

1961
FGI planerade utbyte med skottarna. Flera kontakter togs med The Scottish Tonrist Board, David P Webster. Inget utbyte kom dock till stånd.

1965
Landskapsleken i svensk TV. Erik Hedin Silte, och William (Willy) Anderson Skottland, störtade stång på Snäckgärdsbaden i Visby.

1967
Japansk TV var på Gutavallen i Visby och filmade en uppvisning i stångstörtning, varpa och herre pa stangg. Enligt GT 11/10 skulle programmet komma att ses av 40 miljoner tittare i programsviten
”Överraskningarnas värld”.

1968
Glösta Jakobsson Gerum och Erik Hedin Silte med Anders och Kerstin Dahlgren som ledare deltog i Höglandsspelen i Aberdeen 27 juni. Fem liter whisky var första pris i den skotska stångstörtningen, som vanns av en skotte, Till Brittiska veckan i Stockholm var Erik Hedin inbjuden för uppvisning i stångstörtning. Senare på året var Erik Hedin Silte och Erik Norman Bunge inbjudna till Japan för att i japansk TV visa upp stångstörtning respektive varpa.

1969
Skottarna Jim Ferguson och Douglas Edmunds besökte Stångaspelen 12-13 juli. Första VM-et i stångstörtning gutnisk stil hölls då. Gösta Jakobsson Gerum blev vår första världsmästare med störtlängden
8,32 meter. 

1970 
Gotland återgäldade skottarnas besök från förra året. Vi representerades Anders Dahlgren och Erik Hedin. Världsrekordhållaren i diskus Jay Silvester och världstväan i diskus Ricky Bruch besökte Stångaspelen.
Jay Silvester störtade VM-stången 8,58 meter. Detta måste kallas Stängaspelsrekord och inte världsrekord eftersom världsrekord enligt beslut bara utlyses och noteras vid Stångaspelen varje udda år.

1971
Andra skottebesöket på Stångaspelen med fyra deltagare. Det var Jim Ferguson, Louis Mc Innes, Tom Barlow och David P Webster. Gösta Jakobsson segrade i VM-stångstörtning med 8,06 meter.

1972
Gotlänningarna Allan Larsson Lau, Knut Mattsson Hablingbo, Sune Nilsson Burs, Paul Thorén Lau och Ivan Jacobsson Stånga besökte Skottland.

1973  Skottarna besökte Stångaspelen med en trupp på 10 personer. Det var Charles Allan, Tom Barlow och David P Webster i kraftsporterna stångstörtning, störta sten, kasta slägga och vikter samt brottning. Jane Swanston och Margaret Robb dansade. Ronnie Bishop spelade säckpipa och Kenneth Barlow dragspel. Sadie och Hazel Barlow samt Julie Graham var medföljande. Gösta Jakobsson Gerum segrade i VM-stångstörtningen för tredje gången med längden 8,04 meter. 

1974
Inget internationellt utbyte.

1975
John Robertson, John Freeburn och Tom Barlovv deltog i Stångaspelen.  John Robertson vann den skotska stångstörtningen. Man hade uppvisning i släggkastning och kasta ”skupe”. Tom Barlow var speaker vid uppvisningen. Sven Hubert, Trimer, satte världsrekord i stångstörtningen med 8,71 meter.

1976
En gotländsk trupp på 25 personer besökte Skottland. Ledare var Anders Dahlgren och K-G Runander, Visby, samt Erik ”Kaupam” Pettersson Lau. Riksspelman Svante Pettersson Lärbro och Bo Landberg Othem spelade. Arton dansare ur ”Kauparns” danslag hade uppvisningar i gutnisk folkdans. De senare var också skickliga pärkspelare och demonstrerade pärk samt visade olika gutniska skämtlekar. Paul Thorèn Lau var ankare i stångstörtningen .

1977
Skottarna Jim och Bob Ferguson samt Bob Davidson besökte Stångaspelen. Jim och Bob Ferguson hade som specialitet stångstörtning och Bob Davidson stoneputting och hamerthrowing. Tommy Nilsson,
Trimer, satte nytt världsrekord i stång-störtning med längden 9,14 meter.

1978
Inget internationellt utbyte. Leif Sundman, Trimer, satte nytt stångaspelsrekord med 9.49 meter. Ingen har ännu är 2011 överträffat detta rekord.

1979-1980
Inget internationellt utbyte.

1989
Skottarna Tom Barlow, David P Webster och Ian Murray besökte Stångaspelen. Utbytet var ett samarrangemang mellan DBW och FGI, vilka fyllde 175 respektive 65 år. Från Stockholm uppträdde ”de oäkta skottarna” Caledonian Pipe Band. De var inalles ett tjugotal personer under av Mats Melin. Anders och Kerstin Dahlgren studerade ”pärk” i Frankrike, bl.a. i Maubeuge.

1990
trupp på 33 gotlänningar besökte Mauheuge, De flesta pärkspelarna hade hämtats ur 1989 års stånqaspelsfinalister nämligen Lau III och Gothem II. Varpauppvisningen sköttes av Anders Nilsson och Berne Appellqvist, Hablingbo. Störtade stång gjorde Håkan Nilsson När och Alert Norrby Silte. Ledare var Anders Dahlgren, K-G Runander och Kerstin Dahlgren. Visby, samt Gillis Ekman, Stånga. Erik Hedin och Alert Norrby, Silte, var inbjudna till Östkarelen, Finland, för uppvisning och utbyte.

1991
Återbesök av fransmännen vid årets Stångaspel. Två lag från Frankrike uppvisningsspelade på asfalten vid väggaraget i Stånga. En isländsk trupp var och förevisade brottningsleken Glima.

1992
Spelen besöktes av 14 dansare och sångare från Viljandi i södra Estland.

1993
Inget internationellt utbyte.

1994
Anders och Kerstin Dahlgren, Mikael Nilsson och K-G Runander deltog i en Internationell konferens. Congress Mundial de Pelota a Ma ( = handen) i Valencia. Kongressens syfte var att studera och försöka samordna alla bollspel med handen. Enligt Mikael Nilsson avviker vår gotländska pärk mest från övriga europeiska spel.

1995
Spelen besöktes av en danstrupp från Tartu i Estland. 

1996
Inget internationellt utbyte.

1997
Pieter Breuker och Klaas Regts från Friesland, Holland, besökte Stångaspelen. Pieter har ingående studerat och i fler böcker skrivit om europeiska bollspel med hand. I sin senaste bok berättar han om besöket  Gotland, Stångaspelen och gutnisk pärk, Baltiska atleterna Juri Tamm och Matti Randsepp studerade våra kraftsporter. Juri Tamm kom trea i  stångstörtningens nybörjarplats.

1998
Tio estniska flickor från Ösel och Dagö hade uppvisningar i estniska folkdanser på Spelen.