1930-talet

1930 Cykelsporten, som utövades redan på 1890-talet på Gotland fick ny fart genom ett 50-tal fastlandscyklisters besök midsommarhelgen 1930. Det var cyklister från Enskedekamraterna och Albano CK som gästade Visby och tävlade på sju mil. Den mest kände i hela sällskapet — Enskede-Johansson — startade dock inte. Loppet vanns av Gustav Svensson, Enskede, på 2.08.09,4, medan bäste gotlänning — Folke Svensson — hade 2.24.42,0. 

1931 alltså, bildades Visby Cykelklubb!

1931 Gutavallen i Visby. Den omgivande muren kring Gutavallen tillkom som nödhjälpsarbete.

1931 I 18-korpral blev landslagsman. I 18-korpralen Knut Olofsson var i en sjusärdeles fin form 1931. Ja, redan 1930 blev han distriktsmästare i spjutkastning (50.40), men året efter blev det även distriktsrekord. På DM:et den första augusti söndagen kastade han spjutet 53.86 — drygt två meter längre än Einar Råbergs 13 år gamla rekord. Råberg hade f. ö. ställt upp ett pris till den kastare som först överträffade hans rekordkast från den 4 aug. 1918.

1931 DOKTOR NISSE BOLIN föreslog på årsmötet att DM i tennis skulle införas. Så här står det i protokollet från mötet: ”Med anledning härav beslöts att hänvändelse skulle göras till härvarande tennisklubb för att efterhöra, om de äro villiga att ingå i Riksförbundet och därmed möjliggöra anordnandet av DM-tävlingar i tennis.” Tre år senare hölls de första DM-tävlingarna.

1931 Hölls, enligt protokoll, Dalhem IF:s första skidtävling.

1931 är det Stångaspel den 19 juli och nu blir ungdomar och juniorer inbjudna men märk väl. dock inte i frampärk.
1932

Källa; Gutar Förr

1932 Första tyngdlyftnings-DM:et. Den 17 april 1932 arrangerades de första mästerskapstävlingarna i tyngdlyftning på
Gotland. Tingstäde TK svarade för arrangemangen och tävlingsledare var kraftkarlen Ivar Persson. Inte mindre än 300 personer såg tävlingarna, där f. ö. många utmärkta resultat noterades. Fjäderviktaren S. Hansson, Tingstäde TK, tangerade t. o. m. svenska rekordet i enarmsryck. Efter tävlingarna blev det dans i tävlingslokalen fram till midnatt.
1932

VISBY IF HADE MOTIONERAT till årsmötet ”om upptagande på programmet av vikt- och släggkastning”. Det blev bordläggning, ”då denna gren praktiskt taget inte förekommer inom någon förening på ön — endast Slite äger en slägga”. På Ljugarns IF:s förslag anordnades ett par serier i fri idrott det året. Sex klubbar ställde upp, två i klass A och fyra i klass B. Visby IF vann huvudklassen.

UNIKT DET ÅRET: Av de 30 idrottsmärken som erövrades var flera kvinnliga än manliga. Det var 17 flickor i läroverkets gymnastikförening som klarade märkesproven.

1932 Gotlands Gymnastikförbund bildar SDF.

1932 Den 23:e oktober 1932 avhölls den historiska jordbanepremiären på Gutavallen i Visby inför 1.500 entusiastiska åskådare 

1932 Nu inleds den Dahlgrenska eran på ordförandeposten i FGI. Reinhold Dahlgren väljs till ordförande och innehar posten i 30 år innan sönerna tar över och inalles när yngste sonen Anders väljer att sluta har Dahlgrenarna med bravur lett den gutniska idrottsstyrkan i imponerande 64 år! Koppling mellan ordförandeskapet i FGI och rollen som som överledare för Stångaspelen blev med några få undantag praxis redan första året. Reinhold Dahlgren var ju initiativtagare till Stångaspelen och med fast hand ledde han det praktiska arbetet med Spelen under fantastiksa 37 år.

1932 En simmarbragd på Gotlandskusten. En tyska, som för närvarande vistas i Västergarn, utförde på söndagen en simmarbedrift, som inte skäms för sig. Den unga damen ifråga startade från Koviks fiskläge, som ligger strax invid pensionat Rune, och simmade, eskorterad av båt, den något över 6 sjömil långa sträckan ut till Lilla Karlsö på 6 timmar och 10 minuter. Vädret var gott, men det stod sjöhävning ute till sjöss ett stycke från kusten. Distansen är i landmått omkring 11 1/2 km, alldeles oavsett då ev. krokar som förorsakas av sjön och svårigheten att hålla rak kurs. Den unga damens namn är ChristI Aschmann och hon lär vara bara 18 år gammal. Ny kanalsimmerska?
Gotlands Allehanda Måndagen den 8 augusti 1932

1932 Om Göteborgspokalen sköt i går Visborgs skyttegille med en femmannagrupp, varvid 474 poäng uppnåddes.
De individuella resultaten voro: furir Tallqvist 97 poäng, fanjunkare Norman 96, sergeant Nyberg 95, sergeant Sandsjö 94 och löjtnant Eilertz 92 poäng av 100 möjliga. Visby skyttegille tävlar i år icke om pokalen.
Gotlands Allehanda Måndagen den 8 augusti 1932

1932 Gotland behöver idrottsplatser. Sliteanläggningen förordas varmt av Riksidrottsförbundet.
Stockholm, 24 aug. (H. B.J) Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitte tillstyrker hos arbeteslöshetskommissionen (långt namn) Othems kommuns arbetslöshetskommittés ansökan om tillstånd att såsom statskommunalt reservarbete anordna en idrottsplats i Slite.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 24 augusti 1932 N:r 195  

1933 får Spelen i Stånga för första gången benämningen Stångaspelen.

1933 Hejdebyloppet för motorcyklar. Hela svenska eliten deltar. Söndagen den 28:e maj 1933 var det sålunda åter dags för ett jordbanelopp, men nu hade man flyttat tävlingsplatsen till A7:s gamla idrottsplats och fyrahundrametersbana. På så sätt hade jordbaneloppen fått sina rötter fast förankrade på Gotland och fram till krigsutbrottet arrangerade GMCK årligen ett flertal tävlingar.

1933 I början på 1930-talet bildades många skolidrottsföreningar på Gotland. Och stora distriktstävlingar i fri idrott började också anordnas. Den 6 juni 1933 t. ex. arrangerades en tävling i Hemse med deltagande av ungefär 200 skolbarn. Mannen bakom skolidrotten på Gotland, Levide-skolläraren Ivar Larsson, rapporterade så här till styrelsen: ”Det gångna året har kanske varit ett genombrottsår för skolidrotten. Orsakerna till framgången har varit 1) Skolidrottsmärket, 2) Lärarnas intresse för saken, 3) Idrotts-ledarkursen och 4) Tidningspressens insats”.

1933 Roma IF (f.d. IF Roma Viljor, bildad 1928). Idrottsverksamheten som till att börja med endast omfattat fotboll och allmän idrott, utökades under den här femårsperioden med terränglöpning och cykel (1933) samt gymnastik (1934).

1934 Från Stockholms varpkastningsförbund hade till föreningen ingått en förfrågan huru föreningen ställde sig till förslag om eventuellt användande av varpor, bestående av annat material än sten, vid tävlingar mellan ifrågande förbund och Föreningen Gotländsk Idrott. I sammanhang härmed hade en varpa av legeringen mellan aluminium och koppar översänts till påseende.
Efter en lång och ingående diskussion i ämnet beslöt föreningen att under 1934 på försök tillåta användandet av konstgjorda varpor vid sina tävlingar och att sådana måtte få användas vid tävling m Stockholms varpkastningsförbund.”

1934 Östervallen i Slite invigs den 10 juni och Gotland får därmed sin andra större idrottsplats.

1935 Brottningen åter till heders. Brottningen, som i slutet på 1800-talet och en god bit in på 1900-talet var mycket populär i Visby, återupptogs i mitten på 30-talet. Förbundet tillsatte en kraftsportsektion (brottning och tyngdlyftning) 1933 och den arbetade tydligen ganska effektivt, för i berättelsen för 1935 kan man läsa så här: ”Brottningen torde vara en av de idrotter som gjort den största utvecklingen under året. Sedan nu ett flertal föreningar upptagit brottningen, idkas densamma över så gott som hela ön……”

1936 INOMHUSEVENEMANG MED DANS efteråt var ganska vanligt på 30-talet och en annons med rubriken ”Brottning i Slite — Dans” väckte därför inte någon sensationell nyfikenhet. Men Svenska Brottningsförbundet tyckte inte om annonsen, utan skrev — genom dess ordf. Einar Råberg — så här till den arrangerande klubben och till Gotlands Idrottsförbund; ”Med anl. av Eder annons i Gotlands Allehanda fredagen den 31 jan. ‘Brottning i Slite — Dans’ o. s. v. får vi påpeka att vi anse dylik annonsering i hög grad skadlig för brottningssporten. Vi blanda oss givetvis inte uti om man dansar efter en brottningstävling men vi motsätta oss bestämt att förening, ansluten till Svenska Brottningsförbundet, på detta sättet i en annons med fetstil blandar ihop manlig idrott med dans. Om det nu nödvändigtvis skall påpekas uti en idrottsannons att i lokalen dans sedermera kommer att äga rum, bör ju detta kunna angivas på ett mera diskret sätt.”

1936 Roma IF upptog bandy och gång på programmet.

1936

1936

1936 Fardhem IF Bildades föreningen. En kommitté bestående av styrelsen skulle försöka att få tag i en lämplig idrottsplats. Lördagen den 11 april började iordningställandet av idrottsplatsen med Ture Wahlberg som arbetsbas. Virke till fotbollsmål skall anskaffas på frivillig väg. Man beslöt att bilda två sektioner, en i fotboll och en i allmän idrott. Till fotbollssektionen invaldes Harald Thunkvist, Einar Hammarström, Ernfrid Hallqren och till idrottssektionen invaldes Bertil Fardstedt, Hilding Höglund, Knut Lindvall.
Man beslöt att den medlem som gjorde sig skyldig till något som stred mot de föreskrifter som ordningen på planen skulle bota 15 kr. En kommitté för Valborgsmässofesten på Sandarvekulle tillsattes bestående av Valter, Henning, Ture, Einar.
1937

1937 I PARAGRAF 17 DEN 10 OKTOBER står det så här:- ”Redogjorde hr O. H. Jacobsson för sitt av förbundsstyrelsen erhållna
uppdrag, att utreda frågan angående idrottshall i Visby och överlämnade i samband härmed ritningar å idrottshall.
Som kommitté för frågans vidare utredning utsågs hrr O. H. Jacobsson och Gust. J, G. Pettersson.”
Det var alltså 1937 . . .

1937 Gösta Hellström, Tingstäde IK blir den första gotlänningen som erövrar ett SM-tecken genom seger vid Svenska mästerskapen i tyngdlyftning (lättvikt).

1937 Brottningsuppvisning i Tingstäde blir det om söndag kl. 7 e. m. Det är nämligen VIF:s brottartrupp, som då beslutat gästa Tingstäde efter att tidigare ha givit ett flertal lyckade uppvisningar på olika platser på landsbygden. Brottningarna försiggå i gymnastiksalen, där det säkerligen torde bli ”lapp på luckan”, ty intresset för kraftsport – ej enbart tyngdlyftning – är stort på orten. Först blir det uppvisning i grekisk-romersk och om vi inte misstar oss så blir det även en nypa catch as catch can, som det heter på fackspråket, varmed som bekant menas fribrottning. Efteråt får allmänheten tillfälle till en svängom.
G
otlands Allehanda Fredagen den 3 December 1937 Nr 281 Gotlands Allehanda tryckeri Visby. 

1937 Handbollen i går. Trevlig kvinnostrid.-VIF ”fick jobb” med A 7. Trots att det var säsongens första vintersöndag med både is och skidföre, så var I 18:s gymnastiksal ganska välbesatt, då Gute B mötte VIF B. Gute vann den jämna uppgörelsen med 9-8 efter en halvtidsledning med 6-3. Andra matchen bjöd på damhandboll i det Gutes och VIF:s flickor möttes i en fläktfylld uppgörelse. Det unga Gute-laget spelar en både vacker och effektiv handboll och står just nu ett par klasser över motståndarna. Trots att Ebba Rodhe saknades på backplatsen så vunno nu Guteflickorna en renommerande seger med 9-0 (3-0). Ett bevis på Gutes oerhörda överlägsenhet denna höst är att intet baklängesmål hittills noterats, mycket tack vare den utmärkta målväkterskan.
Dammatcherna uppskattas alltid livligt av publiken, men så är det också en fröjd för ögat att se de smidiga flickorna i sina vackra dräkter. Dammatcherna bli heller aldrig hårda som herrarnas, utan de gå i ett mer lugnt och lekfullt tempo och äro därför särskilt njutbara som omväxling i seriejäktet. I A-lagsserien möttes VIF och A 7. Man hade naturligtvis överlag väntat en brakseger för Visby efter artilleristernas stora nederlag tidigare i höst. Början var sannerligen inte heller lovande för krigarna. VIF:arna plockade nämligen in den ena bollen efter den andra bakom A 7:s för dagen debuterande målvakt. Särskilt utmärkte sig Kolmodin, som i första halvlek gjorde sju mål. Halvtidsresultatet visade de förkrossande siffrorna 14-3, men i sanningens intresse måste erkännas att spelet var betydligt jämnare än siffrorna utvisa, samt att A 7 i går visade helt andra takter än förut. I andra halvlek jämnade spelet ut sig ytterligare och krigarna fingo till och med ett litet men dock övertag, som resulterade i att de vunno halvleken med 6-5. Slutställningen blev 19-9, alltså betydligt bättre siffror för A 7:s del än man väntat. A 7:s nyförvärv Olsson samt målvakten kunna ta’ åt sig en betydande del av äran för detta hedersamma resultat. Bäst i laget var dock utan tvekan Claesson, som för dagen gjorde sex mål. I VIF märktes särskilt Kolmodin, som med sina nio mål gick upp till ledningen i skytteligan, samt alltid utmärkte Malmquist.
T-eGotlands Allehanda Måndagen 6 december 1937

1937 Fardhem IF Utdrag ur gamla protokoll och roliga minnen. En orienteringstävling anordnades söndagen den 31 jan, orientering med cykel + terränglöpninq. Varpakastarna beslöt enhälligt att ingå som medlemmar i Fardhem IF. Mötet beslöt att tävling skall avse kastning med gråsten utan tag.
1937

1938 Fardhem IF Utdrag ur gamla prokoll och roliga minnen. Beslöts att inköpa nya tröjor till fotbollslaget, svart-vit + 1 fotboll. Beslöts att träning i fotboll endast får förekomma på tisdagar och torsdagar, varpakastning samma dagar. Pärkspel får idkas på onsdagar.
Beslöts ha klubbmästerskap i terränglöpning, löpning 100 m, 400m,  3000 m, höjd, längd, tresteg, diskus, kula, spjut, centimeterkastning, orientering och för damer löpning 60 m, kula, längd, 200 m. Man beslöt även att bli medlem i Riksidrottsförbundet samt ordna med gammal Gotlandswåg.

1938 gör Svensk Filmindustri en journalfilm om ”Spelen på Gumbalde äng”1938 vinner Karl-Gunnar Larsson från Lau sin första gutniska femkamp och efter ett mellanår 1939 och inget Stångaspel 1940 blir det ytterligare imponerande 10 ”på raken”. Lägg därtill 7 segrar i stångstörtningens mästarklass.

1938 Anders Dahlin visade lejonklon genom att springa 3.000 meter på 9.03,6 — inte mindre än 17,6 sek. under Arne Mörrbys fyra år gamla distriktsrekord. Anders slog landslagsmannen Quick med hela 7,3 sek. SAMMA DAG SOM ANDERS gjorde sitt vackra lopp på Gutavallen var det proffsboxning på idrottsplatsen. Arne ”Björnstarken” Flood och negern Joe Sylwain möttes i en sexronders uppvisningsmatch inför 500 personer. Boxningen var f. ö. en ganska stor sport det året.

1938 År 1938 var 23 föreningar med i GFF samtidigt som sammanlagt 33 lag var i spel (18 föreningar med fullt medlemsskap + fem provisoriskt inordnade; Bro, Drott, Fardhem, Rone, Grötlingbo). Men strax kom krigsåren och en lång ad nya improvisationer kring hur spelet kunde ordnas.

1938 Rone GolK ska ha startats 1938; ersatte förutvarande Rone AIK.

1938 Bland protokollen från 1938 finns bland annat räkningen till Josef Björkdals lanthandel på fotbollsblåsa, som kostade 1:45.

1938 12/8 TOMT TILL IDROTTSHALL I VISBY INKÖPT Föreningen Visby Idrottshall u. p. a. bildad i lördags Planerna på en idrottshall i Visby börja nu ta allt fastare form. Sålunda bildades i lördags föreningen Visby idrottshall u. p.a. och redan tidigare har en tomt inköpts för ändamålet, den tomt vid Västerhejdebanans anhalt i Visby, där gamla snickerifabriken var belägen. Tomten inköptes för 10 000 kr av Gotlands mejeriförbund.
Fröreningen bildades av den kommitté som omhänderhaft den tidigare utredningen i frågan, nämligen brandchefen Carl Lindström och borgmästare H. Löwenberg från Visby tennisklubb samt fanjunkare B. Gellborn, handlande O.H. Jacobsson och ombudsman Gust. J . G. Pettersson från Gotlands idrottsförbund. Kommittén hade varit i förbindelse med idrottsplatsernas riksorganisation.

1939 RF-direktörens 23-åriga rekord föll. Gotlands Idrottsförbund fyllde 30 år 1938, men jubileumsfestligheterna hölls inte förrän i april 1939. Festen hölls — precis som halvsekelsjubileet i år — på den plats (Stadshotellet) där förbundet bildades.
Bland de särskilt inbjudna var RF-direktören Einar Råberg, som idrottsfostrats på Gotland. Vid festen överlämnade major Råberg 50 kronor till ett pris,j som skulle tillfalla den som slog hans distriktsrekord i stavhopp från 1916 på 3.27. Femtiolappen fick inte ligga länge i förbundets kassa. På sommaren hoppade Romas Curt Svensson 3.30 och avlivade därmed Råbergs 23-åriga rekord. KRAFTSPORTERNA brottning och tyngdlyftning gick fortfarande framåt det året, även om ungdomen inte visade något större intresse för mattsporten. I tyngdlyftning däremot var ungdomen väldigt framåt, vi fick bl. a. en svensk juniormästare genom tungviktaren Gustav Dahlström, Fårösund.

1939 Roma IF lade till orientering till sina tidigare idrotter.

1939 blåser det tufft på Gumbalde. 18 pärklag och nya bestämmelser att pärkkarlen inte får sparka har rönt uppskattning.
De gutniska idrotterna har spritt sig till fasta landet och man kan i FGI:s protokoll läsa att man hyste farhågor över att lekarna skulle ”omgestaltas efter mönster för den moderna idrotten. De gotländska idrottslekarnas innersta väsen är dock gemytet och enkelheten i anordnandet -ej regler uttryckta i millimeter”. Imponerade 203 varpalag ställer upp i Stånga (en ökning med 40 från förra året)!

1939 Fardhem IF Utdrag ur gamla protokoll och roliga minnen. Beslöts även att starta ett B-lag i fotboll och förslag om att delta i Gotlands Södra serie i fotboll godkändes.
Beslöts även att betala hälften av en räkning å löständer till Karl-Emil Jakobsson, vilken erhöll skador i tänderna i matchen Fardhem-Ljugarn 1938.