Arenor och Idrottsplatser – Gotlands Idrottshistoriska Förening

Gutavallen Branden 16 Maj 1998

Rättelse! Bild Nr 18 (från juli) var en bild på Etelhems varpaplan och de felaktiga uppgifterna har nu blivit korrigerade till: Nr 18b/100 Gotländska fotbollsplaner. Etelhem IP. Etelhem IF:s (bildad1932) hemmaplan låg bakom eller strax söder om bygdegården. 1938/39 debuterade Etelhem i seriespel under namnet BK Drott, en allians med Lye IF som endast blev ettårig. Nästa säsong deltog Etelhem IF själva i seriespel som även det blev ettårigt. Färger: grön tröja, svarta byxor. Seriespel: 1939/40.

Bild 101 av 101

Alla foton i Slideshowen ovan är tagna av Anders Öhman. Han har kört c:a 1000 mil med bil i sin strävan att fotografera alla dessa fina bilder på fotbollsplaner runt om på Gotland. Ett beundransvärt jobb!.

Information om Idrottsplatser Klicka här

Gutavallen i Visby. Bygget pågick 1921-22 för att bli färdigt 1924. Bilden tidigt 1900 tal kan jag tro.
( klicka på bilden för att se hur Gutavallen ser ut idag )

Gutavallen. Gotland och Visby är fantastiskt. Det finns nästan inte en liten bit mark som inte har en historia. Platsen där Gutavallen ligger på kallas Östra By rummet dvs ”Stadens öppna östra plats”. Här var förr ett stort sankt betesområde där man under dagen släppte ut kreaturen för att på kvällen åter föra in dem i ladugården i staden. Området var vissa årstider vattenfyllt och otillgängligt. En utdikning skedde först på 1870-talet. Under början av 1900-talet hade idrottsföreningen Gute en egen idrottsplats borta vid Järnvägsstationen. Visby I F tränade i Östergravar och IFK disponerade planen vid Strandgärdet. När man genomförde tävlingar användes de militära idrottsplatserna framför allt ute på Visborgsslätt. 1904 anordnade Visby en industri- och lantbruks-utställning som förlades hit till östra Byrummet. I anslutning till industriutställningen iordningsställdes också en idrottsplats. På östra sidan mot Solbergagatan byggdes en mindre läktare. På gamla bilder verkar idrottsplatsen ha varit omgiven av ett högt plank.
Gutavallen i Visby. Gotlands idrottsförbund gjorde vid upprepade tillfallen försök att lösa idrottplatsfrågan. År 1921 hade man ett förslag som tillställdes Drätselkammaren och samma år erhöll Södra Sveriges Statsarbeten uppdraget att påbörja plansprängning och dränering efter ritningar uppgjorda av ingenjör Nohrling, Stockholm. Arbetet gick långsamt men under våren 1924 överlämnades förvaltningen av idrottsplatsen till Gotlands Idrottsförbund. Den 18 maj 1924 avhölls den första tävlingen som arrangerades av Visby IF. Under våren 1927 skulle H.KH.Kronprinsen (sedemera kung Gustaf VI Adolf) besöka Visby och man beslöt att genom landshövdingen anmoda Kronprinsen att förrätta invigningen. Invigningen ägde rum den 27 maj 1927 i samband med en stor idrottsfest med deltagare Ifrån land och stad och i närvaro av tusentals åskådare.
Idrottsplatsen erhöll då namnet Gutavallen. (Den omgivande muren tillkom som nödhjälpsarbete 1931.) Platsen finns även med i vår historia. På höjdsträckningen öster om oss grundades år 1246 nunneklostret Mon Solis, Solberga Kloster. Klostret tillhörde cistercienserorden, samma orden som år 1164 byggde klostret Sancta Maria de Gutnalia i Roma. De kristi tjänarinnor som levde här hade själva valt att avge klosterlöftet. De framlevde sina dagar efter fasta scheman och under sträng disciplin. Varför och exakt när nunnorna flyttade in innanför stadsmuren vet man inte men det skedde under 1400-talet. Klosterbyggnadema fick förfalla men man vet att klostrets kyrkogård fanns kvar ännu år 1711, då den användes för begravning av dem som dog i en då härjande pestepidemi. Så kom då det ödesdigra året 1361, då den danske kungen Valdemar med tillnamnet Atterdag den 22 juli landsatte trupper på Gotlands västkust i trakten av Eksta – Fröjel. Delar av den 2000 man starka gotländska bondearmén hade , utan hjälp ifrån Visbyborgama, varit insatta i strid mot danskarna vid Ajmunds bro och vid Fjäle myr. Det avgörande slaget stod enligt den latinska inskriptionen på korset strax norr om klostret utanför Visby ” I Herrens År 1361 på tredje dagen efter Jacobi ( 27 juli) föll gutarna framför Visby portar i danskarnas händer. Här är de begravda. Bed för dem.! Huvuddelen av armén kan ha samlats till Roma och marscherat därifrån under den 26- 27 juli. Vilken armé som nådde Visby först vet man inte men båda kom hit. Man vet inte heller platsen där förbanden ställdes upp. Att även den här platsen berördes under den våldsamma sammanstötningen är mycket sannolikt. Kung Valdemars bättre rustade vana yrkeskrigare och hans kavalleri fullkomligen slaktade den gotländska bondehären. I Visbyfranciskanernas analer anges antalet stupade till 1800 gutar , där andelen ungdomar , halta och lytta var stort. Med Digerdöden år 1350 i gott minne och den varma sommardagen mitt rötmånaden 1361 gjorde att man snabbt grävde massgravar uppe vid Solberga kloster där liken kastades ner.
Vi har väl alla våra egna minnen förknippade med Vallen, mina första minnen härrör sig till början av 50-talet och då i samband med folkskolornas idrottstävlingar och då Vallen kändes som en hemmaarena. Här fanns också Folkskolans skridskobana på vintern .Och den buttre men hjärtesnälle vaktmästaren David Wulff som skötte allt Att få spela fotboll på Vallens gröna gräs var också en pojkdröm och jag tror att första gången var 1957 då vi, Visby AIK:s juniorlag blev distriktsmästare. // Per-Åke Sporre

Tyngdlyftningsstugan
Tyngdlyftningssporten har i många år varit populär i Tingstäde och det finns ett litet hus strax intill träsket där det än i dag tränas tynglyftning.