1900-talet

1901 ”Landssorkarne ” segrade
Visbypojkarna täfIade i pärk med ett duktigt lag från landet. De täflande voro ungefär jämngoda, men slutligen afgingo landssorkarne med segern. Emellertid påstodo Visbyiterna att deras medtäflare spelade ”på tjyfknep” och när spelet var slut knallade en af den tappande partens främste fram till den triumferande ledaren af segerlaget, knöt handen för näsan på honom och sade: ”Du skall få smårj du”. Huruvida hotelsen sattes i verket, vet jag inte, men förmodligen blef icke rättvisan  så summariskt skipad. I allt fall, rent spel, gossar, men slåss inte inte i onödan. (”Svix” i  Gotlänningen)
1904 Är 1904 bildades både IFK (ej att förväxla med den nuvarande klubben med detta namn) och Gute. ”Gute bildades av elva läroverksgrabbar i åldern 9-11 år..” Föreningen bildades under höstterminen 1904 av följande 11 förhoppningsfulla ynglingar den av 13 bestående andra klassen vid Visby högre allmänna läroverk. De voro: Karl Ahlér, Nils Gardsten, Charles Grönberg, Otto Larsson-Hulténius, Karl-August Nilsson-Cantell, Claes Norrby, Carl Axel Pettersson, Walter Petersson – Risfinger, Bengt Runeberg, Henrik Smith, Ivar Strömberg.Jag kan tyvärr ej erinra mig förloppet av det sammanträde, som väl antagligen föregick beslutet om föreningens stiftande, men som vanligt var det väl ett inledningsanförande, Det måtte dock ha gått raskt undan, då det hela var undanstökat på en rast och platsen var den för alla skolpojkar välkända gränden bakom skolan, där så många bataljer under årens lopp utkämpats.
Vem som var den verklige upphovsmannen är nog nu omöjligt att fastställa, men däremot råder inga som helst tvivel om vilka som var stiftare. Deras namn återfinns nämligen skönt präntade på första sidan i föreningens gamla kassabok framför summan kr. 0:50, vilket alltså utgjorde kassafonden, då föreningen tidigt år 1905 började sin idrottsliga verksamhet. Ordförande var Claes Norrby och kassör och materialförvaltare Bengt Runeberg. Det är alltså helt naturligt, att denna artikels källskrift just är kassaboken. Någon protokollsbok från dessa år till 1910 finns tyvärr ej bevarad.
Att bilda idrottsföreningar var tydligen tidens lösen. Så gott som varje klass och varje gäng inom skolan hade sin: sålunda fanns redan IF Kamraterna med de sedan kända idrottsmännen Gunta Nilsson, Einar Råberg och Bengt Arne Ljungholm, som medlemmar, och efter vårt exempel bildades i rask följd Idrottsvännerna, Idrottskamraterna, Södra klubben. Kung Oskars gossar och allt vad de hette. Dessa senare kommo dock aldrig att spela någon roll inom gotländsk idrottshistoria. Efter någon tid var alla deras verkliga idrottsintresserade medlemmar enrollerade i våra led.
Vårt namn var från början G.S.F., dvs Gotländsk sportförening. Ett ljushuvud, jag tror det var undertecknad (Bengt Runeberg, Kassör åren 1904-1910) kom nämligen med det förslaget, att föreningen skulle heta Gotlands Sportförening, men att vi till att börja med, innan vi hade samlat alla gotländska idrottsmän under vårt standar, skulle göra en liten namnändring och skriva Gotländsk i stället för Gotlands. 
1905 I början av förra seklet ökade påverkan från fastlandet. Från år 1901 kom fastlandsungdomar för att fullgöra sin värnplikt på Gotland vilket medförde ytterligare influenser utifrån. När I 27 IK, sedermera Pl 8 IK bildades år 1905 så bestod den mestadels av såväl fast anställd personal som värnpliktiga, så när Gotlands Idrottsförbund bildades 1908 var det inte särskilt underligt att de första 37 åren med undantag för ett år, leddes av ordförande med militär bakgrund och status. I den första styrelsen återfinner vi fyra militärer, två banktjänstemän och en lantbrukare. Det är med stor sannolikhet troligt att militären haft en mycket stor inverkan på den gotländska idrottsrörelsens tidiga utvecklingen.
Men allt som militären gjorde var inte positivt. En regementsorder från I 18 år 1942 skapade stor upprördhet inom den gotländska idrottsrörelsen. Så här löd regementsordern: ”Regementets personal skall som regel representera regementets idrottsklubb vid idrottstävlingar. Deltagande i idrottstävlingar för annan förening får endast ske med tillstånd av regementschefen. Ansökan härom insändes tjänstevägen till Idrottsofficeren.” Detta ledde till ett ställningskrig mellan militära och civila idrottsledare och det dröjde inte särskilt länge innan förbudet försvann.
1905 Kungliga Gotlands Infanteriregementes Idrottsklubb, som bildades 1905.
1908 Kungliga Gotlands artillerikårs idrottsförening bildad 1908.
1908 Den 9 juli spelade Wisby Bollklubb pärk mot Visby Bollspelare i Brunbergs betning.
1908 Gotlands Idrottsförbund GI bildades den 3 augusti 1908 på Stadshotellet i Viby i närvaro av representanter för tre föreningar – IFK, Visby Bollklubb och 127 IK – samt några andra idrottsintresserade personer. Det ansåg e oregelbundet och med stora mellanrum återkommande tävlingarna i gotländsk idrott icke fylla tidens krav varför förbundet upptog även denna slags idrott (gotländsk idrott) på sitt program för de årligen återkommande tävlingarna. Det blev alltså nu två sammanslutningar, som vid sidan av varandra arbetade för den gotländska idrotten.
1909 hölls de första distriktsmästerskapstävlingarna på Gotland. 
1909 diskuterades ett förslag om sammanslagning mellan Wisby Bollklubb och härvarande krets av Idrottsföreningen Kamraterna, men man beslöt av någon sammanslagning inte kunde ske på andra villkor än att IK:s medlemmar gick in i klubben.
1909 I ÅRSBERÄTTELSEN (Gotlands Idrottsförbunds) tyckte styrelsen att 1909 varit ett gott år, men det fanns också bekymmer för det unga förbundet. I berättelsens slutord står det så här: ”Beklagligt nog har förbundets uppgift på sina håll missförståtts och försök hafva äfven gjorts att motarbeta detsamma. Dock får vi väl hoppas att en för de gotländska idrotternas framtida utveckling fördärfbringande splittring ej uppstår utan att alla krafter enas om det gemensamma målet: idrottens främjande till fastlandets och fosteröns bästa.”