1910 7 aug reste Gute ut till Hemse för att möte Hemse IF i en pokalmatch.
1911 bildades Gotlands Idrottsförening.
1911 Debatt om fotboll och stavning. Fotboll och stavning av ordet Gotland var de stora debattämnena på årsmötet den 2 april.Gotlands Allehanda skrev så här om fotbollen: ”IF Gute hade inkommit med en hemställan att fotboll och stafettlöpning 400 meter måtte upptagas på programmet för distriktsmästerskapstäfvlingen. Då, angående första punkten, fotbollens offentliga införande på Gotland skulle i väsentlig grad nedsätta pärkspelets värde emedan den sålunda skulle komma att inkräkta på ungdomens intresse för vår hederliga pärkboll och angående andra punkten förbundets kassa ei tillåter ett sådant öfverflödsnummer på programmet, afslogs nämnda förslag.
Ivar Persson hade gjort upp ett medaljförslag, där Gotland var stavat med två t. Det blev en väldig diskussion om stavningen och till slut även omröstning om Gotland skulle stavas med ett eller två t på medaljen. Resultatet blev 25—25 . . . Man beslöt då, att de föreningar som inte var representerade på mötet skulle få säga sin mening.När stavningsstriden var över (ett t hade segrat) hade man inga pengar till att anskaffa någon medalj!
1912 Föreningen Gotlands Idrott bildades söndagen 20 oktober 1912 å stadsfullmäktiges sammanträdesrum i Visby. För utarbetande av förslag till stadgar tillsattes en kommitté, bestående av herrar Emil Nyberg, Wilh. Klint, Adolf Dahlbäck, Henrik Ihre, samtliga i Visby, Reinh. Dahlgren i Viklau och Karl Hansson i Hablingbo. För utarbetande av förslag till stadgar tillsattes en kommitté, bestående av herrar Emil Nyberg, Wilh. Klint, Adolf Dahlbäck, Henrik Ihre, samtliga i Visby, Reinh. Dahlgren i Viklau och Karl Hansson i Hablingbo. Den 1 december samma år framlades förslaget till stadgar, vilket antogs vid samma tillfälle, varefter Styrelse och ordförande valdes. Den förste ordföranden blev löjtnant Emil Nyberg.
1912 Olympiska spelen 1912 i Stockholm Deltagare Gunnar Nilsson, Visby BK. Gunnar Nilsson seglade upp som en av favoriterna i Stockholmsolympiaden efter sina fina resultat i uttagningstävlingarna i diskus. Han kastade 43,70 med bästa hand och 78,12 sammanlagt vilket var ett världsresultat.Gotlänningen lyckades dock inte infria förväntningarna i olympiaden. 37,44 med bästa hand och 67,09 sammanlagt räckte bara till 10:e plats sammanlagt och 23:e plats med bästa hand.
1912 De första korpklubbarna i Sverige bildades redan 1912. Det var dock först efter det andra världs-kriget som utvecklingen satte verklig fart. Svenska Korporationsidrottsförbundet bildades 1945. En av initiativtagarna var Stockholms stadsfullmäktiges ordförande Carl Albert Andersson. Korpen valdes in i Riksidrottsförbundet som ett specialförbund för motions-och företagsidrott 1976. Här på Gotland kom först Hoburgskorpen 1966 och därefter samma år Visbykorpen. Korpen blir specialdistriktsförbund (SDF). 1972. Hoburgskorpen och Visbykorpen gick 1990 samman och blev Korpen Gotlands Motionsidrottsförbund. Personligt medlemskap införes 1993.
1913
1913 anordnar FGI (Föreningen Gotländsk Idrott) för första gången som arrangör för tävlingar i fram- och bakpärk samt gutnisk femkamp och stångstörtning.
1913 Vintersport. Tack vare de senare dagarnes kyla och snöfall har tillfälle till idkande af stärkande vintersport ändtligen erbjudits ungdomen. Sålunda rådde under hela gårdagen ett friskt och rörligt idrottslif på stadens Skridskobana i Blekingen, som då var öppen för första gången i vinter, och i backarne roade sig en del småfolk af hjärtans lust med kälkåkning, ehuru föret ännu är tämligen skralt.
Gotlands Allehanda Måndagen den 20 januari 1913 N:r 15
1915 Simkunnigheten i folkskolorna. Domkapitlet har från folkskoleinspektörerna infordrat uppgifter rörande simkunnigheten bland skolbarnen i de olika skoldistrikten. Folkskoleinspektörerna Axel Klint och G. Kellström ha nu inkommit med de begärda uppgifterna. Af dessa framgår, att inom norra inspektionsområdet simkunnigheten förefinnes i någon mån i de skoldistrikt, som ligga utmed kusten och är t. o. m. rätt hög i skolor vid hamnarna (Kappelshamn och Slite). I de socknar däremot, som ingenstädes nå fram till hafvet, visar sig föga eller ingen simkunnighet; undantagen härifrån äro få, och där de finnas (Källunge, Dalhem, Hälla), torde detta bero på befintligt vattendrag i trakten, där tillfällen till simöfningar gifvas.
I Slutet af sin skrifvelse kommer kyrkoherde Klint med ett godt förslag. Han framhåller att anordnandet af en badstuga i hvarje gotländsk socken, som icke ligger vid hafvet och är i saknad af lämpligt vattendrag för bad, vore det enda tänkbara för att badfrekvensen på ön skulle komma att ökas. Huruvida man emellertid därigenom kan vänta ökad simkunnighet vore väl, som kyrikoherde Klint också framhåller, knappast troligt,
kroppsstärkande badens betydelse för folkhälsan är ju dock oomtvistlig.
Hvad beträfliar södra inspektionsområdet är medelprocenten af simkunniga barn omkring 7. För folkskolarna ensamt ställa sig procenten högre; medelprocenten torde dock icke heller där öfverskrida 12. Folkskoleinspektören anser procenten af simkunniga barn genomgående låg. Högst är den vid Ronehamns folkskola (52%); för både små- och folkskolomas bam är den högst i Västergarn (25%). I en stor mängd skolor är intet barn simkunnigt.
Om den i allmänhet ringa simkunnigheten skrifver en lärare, att den för hans socken hade sin grund däri, att ej ens meterdjupt vatten finnes på närmare håll än en mil, en annan anger likaledes bristen på vattendrag såsom orsak. Sådant torde förhållandet vara med de flesta ej vid kusten belägna socknar. Det visar sig emellertid, att sådana fall bero därpå, att dagliga bad ej ingå i allmänhetens vanor ens vid kusten under sommartiden, dels därpå att bland de äldre få äro simkunniga, på grund hvaraf barnen icke få någon undervisning i simning.
Gotlands Allehanda Måndagen 4 januari 1915
1915 Vårt idrottsplaneförslag. Som bekant hvilar i stadsfullmäktige en motion af major E. Hellgren och dir. Ax. Danielson rörande anläggandet på östra Byrummet af en ändamålsenligt och modärnt inrättad idrottsplats, där våra unga idrottsmän skulle kunna bedrifa sina öfningar och gifva uppvisningar. För att få den bästa möjliga utredning af frågan ha motionärerna vändt sig till Svenska Centralföreningen för Idrottens Främjande, och denna har också på egenbekostnad låtit uppgöra ett omfattande förslag med plankarta jämte banindelning samt dräneringsförslag, höjdkarta med profiler och massberäkning med kostnads-beräkning. Härjämte har Centralföreningen stält i utsikt, att, om anläggningen med anslag från staden kommer till stånd, föreningen äfven kan bidraga till dessa kostnader med ett icke obetydligt belopp. Det af Centralföreningen genom ingeniör Otto Björin uppgjorde förslaget har nu hitkommit och är för granskning öfverlämnadt till stadsingeniören Seriboni. Förslaget är afsedt att kunna utföras i 3 bygnadsperioder, då engångskostnaderna skulle ställa sig väl höga. Förslaget hålles för intresserade tillgängligt å stads-ingeniörskontoret, och vore det synnerligen önskvärdt, att idrottsmännen toge det i betraktande och delgåfve sina anmärkningar eller erinringar åt antingen stadsingeniören eller major Hellgren. Särskildt tacksam är man för idéer, som skulle kunna nedbringa kostnaden för första bygnadsperioden, men likväl tillåta banan att redan från början användas för träningsändamål.
Gotlands Allehanda Måndagen 4 januari 1915
1915 Visby Varpklubb hade igår sitt årssammanträde å hotell Visby Börs. Års-och revisionsberättelserna upplästes, och ansvarsfrihet beviljades styrelsen. Därefter företogs val af styrelse, hvarvid hr Emr. Sundell blef ordförande samt hrr E. Siltberg, Olsson, G. Sandström omvaldes och C. Ronström nyvaldes som öfriga ledamöter. Till revisorer utsågos hrr J. Wärff och V.Engström, med hr K. Andersson till suppleant. Ceremonimästare blef hr G. Sandström och hr Th.Wennerberg materialförvaltare.
De bästa resultaten efter sammanräknade poäng uppnåddes i flol af hrr H. Olsson, A. Cedergren, C. Gottberg, E. Siltberg, N. L. Siltberg och O. Hellström. Vandringspokalen eröfrades af hr N. L. Siltberg. Efter sammanträdet var ett gemytligt samkväm anordnadt.
Gotlands Allehanda. Måndagen den 15 Februari 1915.
1915 Skridskobanan i Blekhagen står nu färdig att mottaga sina unga gäster och öppnas för första gången i morgon.
Gotlands Allehanda Lördagen 9 januari 1915
1915 Skridskobanan i Blekhagen kunde på grund af det mellankomna tövädret icke öppnas igår, såsom eljest var meningen. Till i morgon torde emellertid det unga Visby kunna hoppas på ”bättre lycka nästa gång”. Gotlands Allehanda Måndagen 11 januari 1915
1915 Skridskobanan i Blekhagen ha i dag öppnats för allmänheten. Redan på förmiddagen rådde ett myllrande lif på banan, där en stor skara bam och ungdom idkade den stärkande sporten. Tyvärr ser det emellertid ut, som om glädjen inte skulle bli så långvarig, ty med det på middagen inträdda tövädret är ju fara på färde, att skridskoisen snart nog går all värdens väg.
Gotlands Allehanda Tisdagen 12 januari 1915
1915 Skidlöpningsföreningens varulotteri afser att sprida sådana för skidlöpare nyttiga utrustningsartiklar som skidor, stafvar, ryggsäckar, bindningar m. m. Särskildt skidoma äro af hög kvalitet, då det lyckats Föreningen för Skidlöpningens främjande i Sverige, som anordnar lotteriet, att få inköpa hela skidafdelningen å Baltiska utställningen. Finfina skidor- ej mindre än 675 par i värde från 10 upp till 50 kr. paret – kunna således vinnas.
Då endast svenska varor förekomma i lotteriet, som har till syfte att främja den svenska skididrotten, vilja vi gärna uppmuntra till deltagande i lotteriet och därigenom i vår mån medverka till att det goda ändamålet nås genom lottsedlarnas snara försäljande. Dragning äger rum i februari. Lottpriset är endast 1 kr. stycket och lotter försäljas här såväl i Sylve Norrbys Bokhandel som hos Förbruksföreningen, Visborgs slätt.
Gotlands Allehanda Lördagen 16 januari 1915
1915 Skridskolof åtnjuta idag, efter morgonlektionens slut, såväl högre allmänna läroverkets som högre flickskolans elever. De allra flesta af dem ha utrest med extratåg till Tingstäde för å Tingstäde träsk svänga om på stålskodd fot.
Gotlands Allehanda Måndagen 25 januari 1915
1915 Visby skyttegille beslöt på igår hållet sammanträde, att täflingen om Visborgs skyttegilles vandringspokal skall äga rum söndagen 21 nästa februari i trakten af Hallvards.
Gotlands Allehanda Måndagen 25 januari 1915
1915 Visby Varpklubb hade igår sitt årssammanträde å hotell Visby Börs. Års-och revisionsberättelserna upplästes, och ansvarsfrihet beviljades styrelsen. Därefter företogs val af styrelse, hvarvid hr Emr. Sundell blef ordförande samt hrr E. Siltberg, Olsson, G. Sandström omvaldes och C. Ronström nyvaldes som öfriga ledamöter. Till revisorer utsågos hrr J. Wärff och V.Engström, med hr K. Andersson till suppleant. Ceremonimästare blef hr G. Sandström och hr Th.Wennerberg materialförvaltare.
De bästa resultaten efter sammanräknade poäng uppnåddes i fjol af hrr H. Olsson, A. Cedergren, C. Gottberg, E. Siltberg, N. L. Siltberg och O. Hellström. Vandringspokalen eröfrades af hr N. L. Siltberg. Efter sammanträdet var ett gemytligt samkväm anordnadt.
Gotlands Allehanda. Måndagen den 15 Februari 1915.
1916 En infanterist blev — vad man kan förstå av protokollen — den förste idrottsman som ”diskades” av förbundet. En styrelseparagraf från det året låter så här: ’Till styrelsen hade inkommit en anmälan från ledaren av inomhustävlingarna den 14 maj löjtnant H. Edgardh om bestraffning av medlemmen av I 27 :s IK Henry Hedström för det han vid dessa tävlingar demonstrerat och uppträtt smädligt mot tävlingsfunktionär samt uppträtt på ett sätt som kan skada idrottens anseende. Styrelsen beslöt i anledning härav att ådöma Hedström en månads diskvalifikation från alla idrotter fr. o. m. den 3 aug.”
1916 DE TRADITIONELLA IDROTTSTÄFLINGARNA å Visborgs slätt på midsommardagen gynnandes af ett förtjusande väder, men hade icke lyckats fängsla allmänhetens uppmärksamhet, ty aldrig tillförene har väl den civila publiken varit sa fåtalig som i år. Täflingarna, som leddes af löjtnant H. Snöbohm, gingo i allmänhet ganska jämnt och afslutades vid half 3-tiden, hvarefter prisutdelning omedelbart vidtog. Prisen· öfverlämnades af öfverstelöjtnant frih. Leijonhufud.
Gotlands Allehanda den 26 juni 1916
1916 VISBY VARPKLUBB (”V.V.”) höll igår sitt årssammanträde å hotell Visby Börs, hvarvid revisionsberätte-sen upplästes och ansvarsfrihet beviljades åt styrelsen. Därefter förrättades val af styrelse, och valdes till ordförande hr G.Rohnström. Öfriga styrelsemedlemmar blefvo hrr Edv. Siltberg, H. Olsson, N.E. Hesselgren och C. E. Gottberg. Revisorer blefvo hrr. J. Wärff och V.Engström med hr L. Söderling som ersättare. 2 nya medlemmar invaldes.
De bästa resultaten för fjolåret uppnåddes ( efter uträknad medelpoäng) af hrr F. Hellström, H. Olsson, Edv, Siltberg, A. Wiederkrantz och A. Cedergren. Vandringspokalen eröfrades af G. Ronström. .Efter sammanträdetet animerad klubb till heder för värdarne, hrr Edv. Siltberg och G. Ronström.
Gotlands Allehanda den 28 febr 1916
1917 14/1 Vintersporten i Visby har tack vare snön och den inträffa kölden tagit god fart. I stadens omgifningar, såväl i Grafvarna som i Palissaderna kan man få se skidgångare af båda könen flitigt öfva den vackra härdande skidsporten. Kälkbackarna såväl utom som inom staden anlitas begärligt och på skridskobanan råder, då den är öppen, mycken lif och rörelse.
1918 GOTLANDS SKARPSKYTTE- OCH JÄGAREGILLE hade i lördags afton årssammankomst på stadshotelIet under ledning af v , häradshöfding W:S: Engström. Gillets verksamhet under 1917 samman fattades i en årsberättelse, som föredrogs vid mötet.
Berättelsen meddelade bl. a. att landstingets anslag för året till premier för dödande af rofdjur inom länet redan i juni månad var förbrukadt, sedan då premier utbetalts för: 134 räfvar med 268 k., 92 dufhökar med 92 kr., 183 sparfhökar med kr 91:50 samt 6.657 kråkor med kr 998 :55.
För framgångsrik vård af rapphöns vintern 1915-1916 har gillet under året utbetalt belöningar till följande personer med fem kronor åt hvardera, nämligen Ingeborg Nilsson och Albert Jakobsson i Bäl, Per Nilsson i Lokrume, samt Olof P. Bolin och Alfred Hedström i Lärbro.
Gillets tillgångar vid årsslutet var kr. 2,374:88. Medlemsantalet var 243.
Härpå förrättades val af styrelse för åren 1918-1920, hvilket utföll sålunda, att till ordförande omvaldes v. häradshöfding W.S. Engström, till vice ordf. valdes jägmäst. Aug. Malmborg, tiill sekr. stadskassör A.Dahlbäck, tiill kassör handl, Wilh. Ljungberg samt till öfriga ledamöter bankdir. S. Melin, distr.landtm. H.Nyman, tygförvaltare C. J. Wennersten, disp. J. E . Ossian, jägmäst. R. Melin och major Th. Stålhandske. Till revisor omvaldes Rud. Wiman och bankkassör Ivan Bergenstierna med lotsförman N. Friberg som suppleant.
Von Hohenhausens minnespris 15 kr beslöt gillet tilldela kronojägaren Holger Olsson, som jämväl förklarades för skyttemästare för året.
Sedan häpna till ledamöter i Svenska jägareförbundets nämnd utsetts inspektör W. Wöhler och länsjägmäst. R. Melin, beslöt gillet att hos k.m:t söka tillstånd att till sin mångårige medlem insp. Wöhler få öfverlämna gillets förtjänstmedalj i silfver för hans stora intresse för jaktvården på Gotland.
Till sist beslöt gillet att ingå till k. m:t med anhållan om total fridlysning af rapphöns på Gotland under innevarande år samt att förbud på jakt å fasan under åren1918 och 1919.
G.P. den 28 jan. 1918